Tr?ning bra vid myosit

Myosit ?r en reumatisk muskelsjukdom som ger svaghet och nedsatt uth?llighet i musklerna. Eftersom det ?r en kronisk inflammatorisk sjukdom ?r inflammationsceller i musklerna ett typiskt sjukdomstecken.

Myosit ?r en ovanlig sjukdom; man r?knar med en nyinsjuknad person ?rligen per hundratusen m?nniskor. Genomsnitts?ldern p? patienterna ?r omkring 50-60 ?r, ?ven om ocks? barn kan drabbas. F?rutom i musklerna kan patienterna ocks? f? inflammation i lungorna och inflammerade leder med svullnad och v?rk. Men till skillnad fr?n ledg?ngsreumatism skadas inte leden av inflammationen.

Mycket tyder p? att myosit ?r en autoimmun sjukdom, det vill s?ga att kroppens immunf?rsvar angriper de egna v?vnaderna. M?nga av patienterna har s? kallade auto-antikroppar i blodet.

- Men det ?r inte n?rmare k?nt vilken inverkan dessa auto-antikroppar respektive inflammationscellerna har vid myosit. Vi vet inte heller hur den typiska muskelsvagheten uppkommer.

De muskler som framf?rallt drabbas ?r b?cken- och benmuskulatur samt skulder- och ?verarmsmuskulatur. Samtidigt finns ocks? inflammatoriska f?r?ndringar utan symtom i andra muskler. Utan behandling kan dessutom svalg- och andningsmuskulaturen drabbas, vilket kan f? allvarliga konsekvenser.

Dagens behandling, kortison i h?ga doser, tar ofta bort inflammationsmark?rerna i v?vnaderna. Dessutom normaliseras blodproverna. D?remot ?r det f? patienter som f?r tillbaka sin tidigare muskelfunktion, samtidigt som vissa inte f?rb?ttras alls.

?ndrade molekyluttryck

Ingrid Lundbergs forskargrupp har f?ljt ett antal patienter med myosit och studerat vilka mekanismer som ger upphov till muskelinflammation respektive hur denna sedan leder till muskelsvaghet. Man har j?mf?rt patienternas muskelstyrka och uth?llighet med molekyl?ra f?r?ndringar i sm? v?vnadsbitar fr?n patienternas muskler.

- Genom att unders?ka patienterna vid olika tillf?llen, bland annat f?re och efter behandling, har vi kunnat visa att det finns f?r?ndringar i muskelv?vnaden som ?r kopplade till muskelsvaghet och nedsatt uth?llighet.

F?r?ndringarna best?r av ?ndrade molekyluttryck, bland annat en ?kad f?rekomst av den inflammationsstimulerande molekylen IL-1 (interleukin1) i de mindre blodk?rlen i muskelv?vnaden. Dessa f?r?ndringar minskade, men f?rsvann inte helt med kortisonbehandling.

Tv? hypoteser

Forskargruppen arbetar med tv? hypoteser om vad som skulle kunna orsaka de molekyl?ra f?r?ndringarna i muskelv?vnaden. Antingen ?r symtomen och de molekyl?ra f?r?ndringarna en direkt konsekvens av inflammationen, eller ocks? bidrar inflammationen till att muskelv?vnaden blir syrefattig och d?rmed fungerar s?mre.

F?r att testa dessa hypoteser har gruppen studerat effekterna av dels immund?mpande l?kemedel, dels fysisk tr?ning, som skulle kunna t?nkas f?rb?ttra syresp?nningen i musklerna.

I samarbete med sjukgymnaster sattes ett tr?ningsprogram upp med l?ttare uth?llighetstr?ning kombinerat med g?ng eller cykling. Tanken var att musklerna skulle arbeta varierat men utan ?verbelastning.

Effekterna av de b?da behandlingsalternativen har nu utv?rderats p? samma s?tt som vid tidigare studier, det vill s?ga genom m?tning av muskelfunktion respektive unders?kning av molekyler i muskelv?vnad.

- Intressant nog har vi s? h?r l?ngt sett en klart positiv effekt av den fysiska tr?ningen p? muskelfunktionen.

I en uppf?ljande studie har ?ven patienternas muskelv?vnad unders?kts. H?r har man sett molekyl?ra f?r?ndringar i muskelfibrerna som st?mmer v?l ?verens med de kliniska unders?kningarna.

Patienterna hade fr?n b?rjan en mindre andel l?ngsamma muskelfibrer, vilket tyder p? s?mre uth?llighet. Men efter tre m?naders tr?ning visade det sig att andelen l?ngsamma fibrer hade ?kat signifikant.

- Det st?der hypotesen om att det ?r syrebrist i v?vnaden som bidrar till den nedsatta uth?lligheten. Resultatet har lett till att vi nu, till skillnad fr?n tidigare rekommendationer, kan rekommendera tr?ning som komplement till medicinsk behandling.

Forskargruppen kommer nu att forts?tta med tr?ningsstudierna f?r att utveckla programmen respektive studera vad som h?nder molekyl?rt i muskelv?vnaden.

Myositskola

Ingrid Lundberg har aktivt medverkat till att utveckla m?tmetoder f?r klinisk utv?rdering inom ett internationellt n?tverk. Reumatologkliniken anordnar ocks? en ?rlig informationstr?ff f?r patienter med myosit. Patienter vid kliniken har dessutom bildat en st?dgrupp f?r andra med den h?r diagnosen.

- Gruppen har bildats ur den myositskola vi brukar anordna under fem veckor i rad. Patienterna f?r i mindre grupper tr?ffa olika v?rdteam; dessutom f?r de information om medicinering och tillf?lle att st?lla fr?gor 

Tr?ning bra vid myosit

Myosit ?r en reumatisk muskelsjukdom som ger svaghet och nedsatt uth?llighet i musklerna. Eftersom det ?r en kronisk inflammatorisk sjukdom ?r inflammationsceller i musklerna ett typiskt sjukdomstecken.

Myosit ?r en ovanlig sjukdom; man r?knar med en nyinsjuknad person ?rligen per hundratusen m?nniskor. Genomsnitts?ldern p? patienterna ?r omkring 50-60 ?r, ?ven om ocks? barn kan drabbas. F?rutom i musklerna kan patienterna ocks? f? inflammation i lungorna och inflammerade leder med svullnad och v?rk. Men till skillnad fr?n ledg?ngsreumatism skadas inte leden av inflammationen.

Mycket tyder p? att myosit ?r en autoimmun sjukdom, det vill s?ga att kroppens immunf?rsvar angriper de egna v?vnaderna. M?nga av patienterna har s? kallade auto-antikroppar i blodet.

- Men det ?r inte n?rmare k?nt vilken inverkan dessa auto-antikroppar respektive inflammationscellerna har vid myosit. Vi vet inte heller hur den typiska muskelsvagheten uppkommer.

De muskler som framf?rallt drabbas ?r b?cken- och benmuskulatur samt skulder- och ?verarmsmuskulatur. Samtidigt finns ocks? inflammatoriska f?r?ndringar utan symtom i andra muskler. Utan behandling kan dessutom svalg- och andningsmuskulaturen drabbas, vilket kan f? allvarliga konsekvenser.

Dagens behandling, kortison i h?ga doser, tar ofta bort inflammationsmark?rerna i v?vnaderna. Dessutom normaliseras blodproverna. D?remot ?r det f? patienter som f?r tillbaka sin tidigare muskelfunktion, samtidigt som vissa inte f?rb?ttras alls.

?ndrade molekyluttryck

Ingrid Lundbergs forskargrupp har f?ljt ett antal patienter med myosit och studerat vilka mekanismer som ger upphov till muskelinflammation respektive hur denna sedan leder till muskelsvaghet. Man har j?mf?rt patienternas muskelstyrka och uth?llighet med molekyl?ra f?r?ndringar i sm? v?vnadsbitar fr?n patienternas muskler.

- Genom att unders?ka patienterna vid olika tillf?llen, bland annat f?re och efter behandling, har vi kunnat visa att det finns f?r?ndringar i muskelv?vnaden som ?r kopplade till muskelsvaghet och nedsatt uth?llighet.

F?r?ndringarna best?r av ?ndrade molekyluttryck, bland annat en ?kad f?rekomst av den inflammationsstimulerande molekylen IL-1 (interleukin1) i de mindre blodk?rlen i muskelv?vnaden. Dessa f?r?ndringar minskade, men f?rsvann inte helt med kortisonbehandling.

Tv? hypoteser

Forskargruppen arbetar med tv? hypoteser om vad som skulle kunna orsaka de molekyl?ra f?r?ndringarna i muskelv?vnaden. Antingen ?r symtomen och de molekyl?ra f?r?ndringarna en direkt konsekvens av inflammationen, eller ocks? bidrar inflammationen till att muskelv?vnaden blir syrefattig och d?rmed fungerar s?mre.

F?r att testa dessa hypoteser har gruppen studerat effekterna av dels immund?mpande l?kemedel, dels fysisk tr?ning, som skulle kunna t?nkas f?rb?ttra syresp?nningen i musklerna.

I samarbete med sjukgymnaster sattes ett tr?ningsprogram upp med l?ttare uth?llighetstr?ning kombinerat med g?ng eller cykling. Tanken var att musklerna skulle arbeta varierat men utan ?verbelastning.

Effekterna av de b?da behandlingsalternativen har nu utv?rderats p? samma s?tt som vid tidigare studier, det vill s?ga genom m?tning av muskelfunktion respektive unders?kning av molekyler i muskelv?vnad.

- Intressant nog har vi s? h?r l?ngt sett en klart positiv effekt av den fysiska tr?ningen p? muskelfunktionen.

I en uppf?ljande studie har ?ven patienternas muskelv?vnad unders?kts. H?r har man sett molekyl?ra f?r?ndringar i muskelfibrerna som st?mmer v?l ?verens med de kliniska unders?kningarna.

Patienterna hade fr?n b?rjan en mindre andel l?ngsamma muskelfibrer, vilket tyder p? s?mre uth?llighet. Men efter tre m?naders tr?ning visade det sig att andelen l?ngsamma fibrer hade ?kat signifikant.

- Det st?der hypotesen om att det ?r syrebrist i v?vnaden som bidrar till den nedsatta uth?lligheten. Resultatet har lett till att vi nu, till skillnad fr?n tidigare rekommendationer, kan rekommendera tr?ning som komplement till medicinsk behandling.

Forskargruppen kommer nu att forts?tta med tr?ningsstudierna f?r att utveckla programmen respektive studera vad som h?nder molekyl?rt i muskelv?vnaden.

Myositskola

Ingrid Lundberg har aktivt medverkat till att utveckla m?tmetoder f?r klinisk utv?rdering inom ett internationellt n?tverk. Reumatologkliniken anordnar ocks? en ?rlig informationstr?ff f?r patienter med myosit. Patienter vid kliniken har dessutom bildat en st?dgrupp f?r andra med den h?r diagnosen.

- Gruppen har bildats ur den myositskola vi brukar anordna under fem veckor i rad. Patienterna f?r i mindre grupper tr?ffa olika v?rdteam; dessutom f?r de information om medicinering och tillf?lle att st?lla fr?gor 

Ingrid Lundberg, Reumatologi